Seriesystemet för herrarna

Text: Hans Jonsson, DN

Det svenska seriesystemet behöver förändras och därför tillsätter Svenska ishockeyförbundet en utredare för att möta framtiden.
Direktiven från Hockeyförbundet är glasklar: möjligheten till uppflyttning och risken för nedflyttning ska finnas kvar.
Det nya seriesystemet förväntas träda i kraft tidigast säsongen 2020-2021, men förslaget som utredaren Ola Lundberg från Karlstad tar fram ska presenteras redan på Svenska ishockeyförbundets ordförandekonferens i november 2018.




Eventuellt beslut tas på förbundsmötet på våren 2019.

– Jag har att förhålla mig till utredningsdirektiv från Svenska ishockeyförbundet som har stämts av med ligarepresentanter från Svenska Hockeyligan, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan, säger Ola Lundberg.

– Det innebär att det finns ett spänningsfundament i direktivet som är fastslaget. Möjligheten till uppflyttning och risken för nedflyttning ska finnas kvar. Det kommer den här utredningen inte att kunna påverka eller ändra på, säger Ola Lundberg.

Ola Lundberg har en gedigen bakgrund inom ishockeyn som spelare i Färjestad, syrelseledamot i klubben och ordförande i Värmlands ishockeyförbund.

I dag sitter Lundberg i Riks-idrottsförbundets och SISU idrottsutbildarnas styrelse.

Nu ska han vara med och forma det framtida seriesystemet.

– Mitt uppdrag är inte att driva egna idéer från läktaren. Jag ska sammanställa uppfattningar från verksamheten. Jag har en referensgrupp att bolla med. Sedan kommer jag att ha ett korståg genom landet där jag besöker samtliga klubbar i SHL och Hockeyallsvenskan.

Vad tror du, hur kommer det nya seriesystemet att se ut?

– Jag kan inte tro någonting. Det jag vet nu är att det blir spännande och utmanande. Det jag tycker mig känna är att det finns en vilja och samsyn inom organisationen, säger Ola Lundberg.

Seriesystemet i ishockeyn har alltid varit ett hett diskussionsämne. Inte minst kvalet till SHL där man för några år sedan slopade kvalserien och införde direktkval (playoff–möten) i stället.

– Man vet att klubbarna har olika åsikter. Jag brukar säga att det är som ett köpcentrum. Man måste hålla ihop, men samtidigt är man konkurrenter, säger Ola Lundberg.

Värmlänningen är glad att fått möjligheten.

– Det finns kloka människor i verksamheten och det ska förhoppningsvis leda fram till något bra, säger Lundberg.

Ola Lundberg har nu tio månader på sig att hitta en modell som ska passa svensk ishockeys seriesystem.

Svenska ishockeyförbundets ord-förande Anders Larsson tycker att det är dags att titta över seriesystemet.

– Tiden är mogen att titta på de sportsliga bitarna. Det är frågor som arrangerar många och rör upp en hel del känslor. Det är viktigt att vi vill och vågar ta tag i kärnfrågorna. Serieupplägg, upp- och nedflyttning är ju kärnverksamheten i svensk ishockey, Anders Larsson till DN.

I ett pressmeddelande säger Svenska ishockeyförbundets ordförande:

– Att vi som förbund med full uppbackning från våra ligor – SHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan – gemensamt lägger fokus på att skapa de bästa förutsättningarna för vår elitishockey på både förenings- och landslagsnivå är avgörande för att stärka svensk ishockey även framöver.

Hans Jansson
hans.jansson@dn.se

De har gjorts en del ändringar under åren. Bara de sista 15 åren har de gjorts många.

Jag tycker att man ska försöka bestämma sig för ett och sen låta de vara. Jag vet att de ändras för att dom vill att de ska bli mer spännande, dra mer folk o.s.v o.s.v, men med ändringar varannan säsong (en gissning av mig), tycker jag inte tillför sporten någonting, de bara irriterar mig.

Jag tror att föreningarna över lag vill ha konsekvens och veta vad som gäller. Inte få nya kriterier för att gå upp eller åka ner varannan säsong.

Sen finns dom som vill ha en stängd Elitserie, men den tanken har hockeyförbundet redan tydligt stängt. 

För min egen del och lite kortfattat, så tycker jag att:

1. Kval i serie mellan de 2 sista lagen i SHL och 4 lag från Allsvenskan.

2. Kval mellan de 2 sista lagen i SHL och de 2 bästa i Allsvenskan. I serie eller en matchserie.

Finns säker fler alternativ, men dessa skulle jag nog föredra.

Malin Fransson DN:

Han har kallat för osynlige mannen, SHL:s nye vd Michael Marchal.

Nu kliver Svenska hockeyligans nye vd, som basar över en organisation där 14 lag med olika förutsättningar ska dra åt samma håll, fram ur skuggorna.

Här möter ni Michael Marchal i en längre intervju om alltifrån stängd liga, kritiken från fansen, hur klubbarna har använt de nya tv-miljonerna och varför hockeyn måste lyfta upp miljöfrågorna.


Michael Marchal håller en kopp kaffe i handen när han kommer in i det lilla konferensrummet med utsikt över Globen.

Vi träffas på Svenska Hockey-ligans kansli som sedan i höstas är Michael Marchals arbetsplats.

SHL, ägd av samtliga 14 klubbar i ligan, är en organisation som många har åsikter om. Den har kallats för maktfullkomlig, och när årets säsong startade skanderade ramsan ”hockeymördare” i flera hallar.

När Michael Marchal i höstas tog över som vd, efter att den tidigare vd:n Jörgen Lindgren hade fått sparken, var det tänkt att vara en tillfällig lösning men i februari blev det klart att han stannar.

Du klev egentligen rakt in i ett getingbo. Vad var det som gjorde att du tackade ja till vd-jobbet?

– Med tanke på att jag satt i SHL:s styrelse var det på många sätt självklart att säga ja när frågan i höstas kom. Men då var min tanke att jag bara skulle upprätthålla ordningen under några månader.

– Med tiden märkte jag hur bra jag trivdes med teamet som jobba här, samtidigt som det kändes som om jag kunde göra viss nytta. När jag då fick frågan om att stanna kvar valde jag att tacka ja.

Har den stundtals massiva kritik som SHL fick under hösten lett till någon form av självrannsakan – som i sin tur lett till förändringar – inom organisationen?

– Först är det viktigt att påpeka att vårt mål alltid är att vara inkluderande. Det innebär att vi måste bry oss om alla fans, inte bara gruppen som håller upp banderoller. 

– Den gruppen är självklart jätteviktig för oss, den bidrar till att skapa fantastisk stämning i arenorna, men vi måste också lyssna på våra andra besökare. En familj som går på en match kan ha andra krav och förväntningar och vi måste hitta sätt som gör alla känner sig välkomna.

– Men för att svara på din fråga, när någon håller upp banderoller eller skanderar negativa saker är det klart att vi måste ställa oss frågan varför. 

– Under min första tid som vd träffade jag därför flera av klubbarnas fansgrupperingarna för att lyssna på dem, men också för att förklara vad vi kan göra och vad vi gör.

– Så förhoppningsvis har vi blivit lite mer transparenta och öppna.

Vi stannar vid det där med öppenhet. Under din företrädares tid hänvisade ofta SHL-klubbarnas vd:ar och klubbdirektörer till honom rörande många frågor. Varför är det så viktigt att ni pratar med ”en röst”? 

– Det sättet att kommunicera är inte alltid det bästa. Det bidrar till att skapa en känsla av slutenhet, och att allt är centraltstyrt. Något som inte stämmer. Vi gör egentligen det våra klubbar säger åt oss att göra.

– Så att lägga locket på, eller sätta munkavle på någon, är inte något som vi ska hålla på med.

– Sedan kan det naturligtvis finnas skäl till att det är bra om klubbarna hör av sig till oss, särskilt nya klubbar som inte var med när besluten togs, för att kolla vad SHL som organisation har sagt.

I juni tas beslutet om nytt seriesystem. Något som alltid vållar debatt. I vintras presenterade ensamutredaren Ola Lundberg sitt förslag. I korthet innebär det bland annat att ett lag från SHL varje säsong flyttas ner, och ett allsvenskt lag går upp.

I ert remissvar har ni ställt er bakom förslaget. Varför gjorde ni det?

– För några år sedan gjorde vi en egen serieanalys, inte bara avseende upp- och nedflyttning utan många olika delar. När vi den gången hade kokat ihop alla ingredienser kom vi fram till att vi tyckte att det var rätt bra som det var.

– Men när beslutet att en utredning skulle göras togs sa vi redan på förhand att vi inte skulle låsa oss fast vid den tidigare analysen utan vara öppna för det som kom fram i den. Med tanke på att utredaren har pratat med en rad olika personer känns förslaget underbyggt.

– Det vi tycker är bra med det är att det spänner över samtliga tre serier som vi samlar under elitbegreppet, och enkelheten i det. Vi tror att publiken tilltalas av att det är enkelt att förstå förutsättningarna. 

– Sedan är det klart att sådana här förslag alltid blir kompromissförslag. Det man hoppas på är att alla blir ”lite nöjda”.

Var samtliga 14 klubbar överens om att ni skulle säga ja?

– Det här var ett majoritetsbeslut. Vårt samarbete bygger på att vi ibland får kompromissa.

Diskuterade ni om varje SHL-klubb i stället skulle lämna ett eget remissvar?

– Ja, men vi var överens om att vi ville lämna ett gemensamt svar.

Med jämna mellanrum kommer diskussionen om en stängd liga upp. Finns det sådana planer, eller några krafter inom organisationen som jobbar för det?

– Nej, SHL kommer inte att stängas.

– Vi har alltid varit en öppen liga, och vi kommer att fortsätta att vara det.

Inför den här säsongen började ert nya lukrativa tv-avtal att gälla. Varje klubb får enligt uppgifter mellan 40-45 miljoner per säsong. Hur har klubbarna använt de pengarna?

– Vanligaste missuppfattningen bland folk tror jag är att alla SHL-klubbar – likt Joakim von Anka – har en guldkista med pengar. Inget kunde vara mer fel. Det flesta klubbar kämpar som bara den för att få plus och minus att gå ihop.

– När vi tidigare har fått en höjning i medieavtalet har den gått i väg i spelarlöner, men den här gången är det annorlunda.

– I och med att de flesta klubbar behöver bygga en stabilitet, inte minst beroende på att licenskravet innebär att alla måste ha ett eget kapital, har det snarare varit klubbarnas främsta prioritet.

Fotbollen har en annan strategi än er när det gäller tv-avtal. Det avtal som SEF (Föreningen svensk elitfotboll) förhandlar fram inkluderar både allsvenskan och superettan. 75 procent av intäkterna tillfaller de allsvenska lagen – där de sedan fördelas enligt tabellplacering – 25 procent går till lagen i superettan.

Är det här en variant som ni har diskuterat att införa?

– Nej, det har inte varit aktuellt. Vi har 14 klubbar som är överens om en ”dela-lika-princip”. Det gör att vi kan förhandla som en stark enhet. Skulle vi blanda in Hockeyallsvenskan skulle vi inte vara samma starka aktör.

– Men jag vill understryka att vi har ett väldigt gott samarbete med Hockeyallsvenskan.

När Sveriges olympiska kommitté drog in sitt stöd till Damkronorna valde ni, tillsammans med Svenska Ishockeyförbundet, att stötta dem ekonomiskt. Varför gjorde ni det?

– Ser man det i ett större perspektiv är det som så att är man stor – och har tecknat ett bra medieavtal – måste man vara lite snäll också. Därför ser vi till att en hel del pengar fördelas neråt i systemet.

– Vi har som uttalad strategi att vi ska stötta och hjälpa till i regions-utvecklingen, och jag skulle säga att vi tar ett stort ansvar där.

– När det gäller din fråga var det ett av de enklare styrelsebesluten som jag har varit med om att ta. Jag tror det tog två minuter, sedan var det klubbat i vår styrelse.

Antalet spelare som tvingas avsluta sina karriärer på grund av hjärnskakning ökar i snabb takt. Vad kan SHL göra för att stoppa den utvecklingen?

– Det är en stor och viktig fråga som vi ur ett arbetsgivaransvar måste ta på allvar, men också med tanke på nyrekryteringen. Det får inte bli så att föräldrar inte vågar låta sina barn börja spela hockey. 

– Några konkreta åtgärder som vi har genomfört är bland annat att vi har anställt en person som jobbar heltid med ett hjärnskakningsprojekt. Vi satsar också ganska stora pengar i olika forskningsprojekt både när det gäller utveckling av materialet, och den medicinska delen.

Om vi blickar fyra-fem år framåt i tiden, vad ser du som SHL:s största utmaningar?

– Vi är en del av samhället vilket innebär att vi måste hitta vårt sätt att förhålla oss till de förändringar som sker, och till de stora trender som påverkar människor till exempel digitalisering och hållbarhet.

Kan du konkretisera det?

– Hållbarhet är till exempel en fråga som engagerar många människor i dag. Samtidigt är det en väldigt stor fråga så man måste bryta ner det stora i det lilla. Vi inom SHL kan naturligtvis göra vår del, men sedan måste klubbarna också välja sin väg.

– Om vi tittar på hållbarhet ur miljösynpunkt är det klart att vi genom vårt resande hit och dit har en påverkan.

Kan miljöfrågan bli en punkt som finns med när ni ska lägga spelschemat för nästa säsong?

– Vi är inte riktigt där ännu. Precis som många andra tror jag att vi fortfarande famlar lite över hur vi ska förhålla oss, men det är också det som jag försöker få fram. 

– Jag tror att vi måste hitta en strategi för hur vi ska hantera den här typen av frågor. Saker och ting händer och förändras snabbt, och där måste vi vara med.

– Vi har en strategisk plan som gäller till 2020, men vi ska nu påbörja titta på en långsiktig strategisk plan som ska gälla till 2025. Då lär de här frågorna finnas med.


malin.fransson@dn.se

Klart: Direkt upp- och nedflyttning till SHL och hockeyallsvenskan


Ett lag går garanterat upp i SHL och ett lag åker garanterat ur.
Det står klart sedan det nya serieförslaget klubbades igenom på Svenska Ishockeyförbundets årsmöte under lördagen.
Under 2018 gjorde Ola Lundberg en serieutredning som mynnade ut i ett förslag om förändringar och seriestruktur i SHL, hockeyallsvenskan och hockeyettan.

I dag, på Svenska Ishockeyförbundets möte, klubbades förslaget igenom.

Därmed står det klart att endast ett lag, i stället för nuvarande system där två lag haft chansen, går upp i SHL och hockeyallsvenskan under samma säsong och att bara ett lag åker ur.

Kvalserie och playoff-matcher skippas alltså mellan lag från SHL och hockeyallsvenskan i framtiden.

Gäller från 2020/2021
Tidigare har exempelvis både lag 13 och 14 i SHL kunnat klara sig kvar eller åka ur. Nu får de i stället spela om vilket lag som stannar kvar i en så kallas play-out över sju matcher.

I hockeyallsvenskan blir det nu samma slutspelsmodell som i SHL där vinnaren går direkt till SHL. Från hockeyettan kommer ett lag gå upp i hockeyallsvenskan.

I februari sa SHL-klubbarna ja till förslaget, medan hockeyallsvenskan och hockeyettan för en dryg månad sedan uppmanade samtliga distriktsförbund att rösta nej.

Förändringarna kommer att genomförs från och med säsongen 2020/2021 och gäller i fem år framåt.

På dagens årsmöte omvaldes även Anders Larsson som ordförande för Svenska Ishockeyförbundet.

SHL:
Fortsatt 14 lag med 52 matcher i grundserien, där de sex bästa lagen går till kvartsfinal och lag 7-10 spelar play-in.
Lag 13-14 kommer spela play-out i bäst av sju matcher där förloraren degraderas direkt till hockeyallsvenskan

Hockeyallsvenskan:
Fortsatt 14 lag med 52 matcher i grundserien. Slutspelet har samma modell som SHL där vinnaren är direktkvalificerad till SHL.
Lag 13-14 kommer spela play-out i bäst av sju matcher där förloraren degraderas direkt till hockeyettan.

Hockeyettan:
36 lag indelade i tre geografiska serier (norr-, mitt- och sydettan) med tolv lag i varje. 22 matcher i grundserien där lag 1-4 går till ”superettan” och lag 5-12 till geografiskt indelade fortsättningsserier.
”Superettan” spelas med play-in följt av kvartsfinal, semifinal och final. Vinnaren direktkvalificerad till hockeyallsvenskan.
Lag 7-8 i de tre fortsättningsserierna spelar ”play-out” i bäst av fem matcher där förloraren degraderas direkt till serien under.

Beslutet innebär att maximalt ett lag kan åka ur SHL och Hockeyallsvenskan under en och samma säsong, vilket i sin tur betyder att endast ett lag kan gå upp i SHL och Hockeyallsvenskan under samma säsong.

Det innebär också att man minskar antalet lag i Hockeyettan från dagens 47 till 36.

https://www.svt.se/sport/ishockey/sa-kan-hockey-sverige-forandras-i-dag

Riktigt bra upplägg! Enkelt och tydligt och med en begränsad men ändå konsekvent och kontinuerlig förändring av lagsammansättningen i varje serie över varje säsong.

Nils Palmgren:
nils.palmgren@dn.se

Ett lag går upp och ett lag åker ur.

Det beslutet tog Svenska ishockeyförbundets årsmöte på lördagen. Beslutet gäller SHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan och införs säsongen 2020/2021.
– Det här förlorar svensk hockey på i längden, säger Ronnie Glysing, ordförande i Hockeyettan.

När det blev dags att ta ställning till punkt 11.2 på dagordningen på Svenska ishockeyförbundets årsmöte, reste sig en representant upp.

– Södermanland röstar nej till förslaget, sa han och yrkade därför nej till förbundsstyrelsens förslag till nytt system för upp- och nedflyttning mellan de tre hockeyligorna.

Styrelsens förslag var mycket enkelt: ett lag åker ur SHL, ett lag flyttas upp från Hockeyallsvenskan, ett lag åker ur Hockeyallsvenskan och ett lag går upp i Hockeyallsvenskan från Hockeyettan.

Inför årsmötet hade både Hockey­allsvenskan och Hockey­ettans klubbar uppmanat delegaterna på årsmötet att rösta nej till det nya förslaget.

Men när det blev dags för votering räckte det med muntligt svar för att man skulle kunna fastslå att det fanns en stor majoritet för förbundsstyrelsens förslag.

Ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson var naturligtvis nöjd med beslutet:

– Det syresätter systemet och innebär att det hela tiden finns en möjlighet att gå upp, hela vägen ned i systemet. Det är det som är den svenska modellen, säger han till Sportbladet.

Från säsongen 2020/2021 ska alltså det nya systemet gälla och om Anders Larsson var nöjd så var Hockeyettans ordförande Ronnie Glysing mer missnöjd.

– Det här förlorar svensk ishockey på i längden. Det här är ett ­typexempel på att vi har en ökad polarisering i svensk ishockey där de rika blir ofantligt mycket rikare och de fattiga blir utfattiga, ­kommenterar Ronnie Glysing beslutet.

I dag spelar 46 lag i Hockeyettans serier och dessa ska alltså slåss om en enda möjlighet att ta klivet upp i Hockeyallsvenskan.

– Vi kanske måste krympa antalet lag i Hockeyettan som en följd av det här beslutet. Det får vi diskutera nu, säger Ronnie Glysing.

I sin kritik har Hockeyallsvenskan och Hockeyettan fört fram att de vill se en större rotation i systemet.

– Vi är nöjda med en direkt uppflyttningsplats, men vi önskade ju ytterligare en kvalplats, säger Hockeyettans vd Stephan Guiance.

I dag får varje lag i SHL 45 miljoner kronor i bidrag. Pengar som kommer från det lukrativa tv-avtal ligan skrivit.

För lagen i Hockeyallsvenskan är verkligheten en annan. Där får varje lag 2,5 miljoner kronor i tv-pengar.

– I vår ambition att minska de ekonomiska klyftorna så har vi sett det som att en ökad rörlighet mellan ligorna skulle vara ett bra verktyg. Det här cementerar i stället förhållandena som de är i dag, säger Stephan Guiance.

Redan på tisdag håller Hockeyallsvenskan årsmöte och då börjar ­diskussionerna om hur man själva vill utforma den modell som ska plocka fram det lag som ska ta klivet upp i SHL.

Samma arbete börjar också i Hockeyettan.

– Vi måste prata ihop oss inom styrelsen och snabbt jobba fram ett förslag och lägga fram det för Svenska ishockeyförbundet, säger Ronnie Glysing och tillägger:

– Vi lever i en demokratisk process och även om vi inte gillar det här beslutet får vi försöka efterleva det och göra det bästa möjliga av situationen.

Jag gillar inte alls den här typen av lösningar. Jag föredrar någon form av kval. Gillade kvalserien enormt mycket, men då var det svårt att ta sig upp och med dagens system om bäst av 7 så har minst ett nytt lag kommit upp varje år sedan det infördes men ändå fått kritik för bland annat att det blir för svårt att ta sig upp. Således blir det här sämre förutsättningar för lag underifrån att komma upp. Dessutom riskerar man (om man har ett klart bottenlag) att sista laget börjar sälja av spelare för att spara pengar i slutet av säsongen vilket påverkar övriga serien, alternativt börjar köra in junisarna i syfte att förbereda dem på allsvenskan om deadline har passerat då man är klar för att åka ut.

Inte heller jätteimponerad. Jag tillhör de som inte är för direktuppflyttning/direktnedflyttning. De bästa lagen ska spela i SHL och då ska man spela om vilka som är bäst. Vi har haft minst ett nytt lag i SHL i massor av år nu, och i år har vi två nya, så att det skulle vara så himla omöjligt att gå upp köper jag inte.