Hockeyklubban 1999

Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Hockeyklubban 1999

Inlägg av Jokerman i sön 24 mar 2019, 09:16

Hockeyklubban 1999 Ae895b10

Karin Bojs DN: 
När hockeyklubban slog till med kraft

Bilden på hockeyklubban öppnade ögonen på många. Den var tydlig, och en bild säger mer än tusen ord. Just därför blev motståndet så hårt.

Vi kan sätta datum till 23 april 1998. Då publicerade Michael Mann, Raymond Bradley och Malcolm Hughes en artikel i Nature, med en rekonstruktion av klimatet på norra halvklotet de senaste 600 åren.

Eller så kan vi ta 15 mars 1999. Då publicerade samma författare en utvidgad version i tidskriften Geophysical Research Letters, med klimatet på norra halvklotet de senaste 1 000 åren.

Men alla läser inte Nature och Geophysical Research Letters. Därför vill jag sätta datum till 22 januari år 2001. Då presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin sammanställning: ”TAR climate change : The scientific basis.” 

Före detta datum var det rimligt att säga ”jag visste inte”. Historiens dom kommer att bli hård över alla som framhärdade i motstånd efter januari 2001.

Rapporten var den tredje stora sammanställningen från IPCC (som startades 13 år tidigare av bland andra den svenske meteorologen Bert Bolin). År 2001 slog klimatpanelen för första gången fast att världen faktiskt blir varmare, och att det till stor del beror på människans utsläpp av växthusgaser.

Rapporten fick ett genomslag i världen som de två tidigare IPCC-rapporterna inte hade fått – tack vare en bild som fanns med i sammanfattningen. Nämligen Manns, Bradleys och Hughes graf från 1999. Hockeyklubban. Mätdata från årsringar av träd, koraller och historiska källor och för det senaste århundradet från termometrar. Ett barn kan se hur kurvan plötsligt vänder stuprätt uppför. Precis som bladet på en hockeyklubba. 

Tydligare kan klimatförändringen inte illustreras.

Både bilden och de tre upphovsmännen personligen utsattes för ett drev som saknar motstycke i vetenskapshistorien. 

Givetvis finns detaljer som var befogade att ifrågasätta, såsom en del felaktigheter i källmaterialet som senare korrigerades av författarna. Men i stora drag står sig hockeyklubban alldeles utmärkt, rent vetenskapligt. Slutsatserna har förstärkts och bilden är till och med mer alarmerande i dag, när vi ligger på drygt 1 grads global ökning sedan 1800-talet, jämfört med de 0,6 grader som den första hockeyklubban visade. 

Den som gör en snabb googling på internet kan dock få ett annat intryck. På nätet får kampanjmakare fortfarande breda ut sig med felaktiga fakta.

Om världen hade lyssnat mer på IPCC och forskare som Michael Mann redan 2001, och mindre på desinformatörerna, skulle utmaningen för vår tids unga ha varit väldigt mycket mindre.

I IPCC:s rapport från 2001 fanns också ett antal scenarier om vilken utveckling som då kunde väntas för det kommande seklet. Det mest optimistiska scenariot kallades för B1 och innebär att uppvärmningen stannar på ungefär 2 grader till år 2100. Andra scenarier pekade mot 3 eller 4 grader som mest troligt utfall.

I veckan presenterade Glen Peters vid institutet Cicero i Norge en jämförelse av hur verklighetens utsläpp står sig jämfört med IPCC:s scenarier, både de från 2001 och de som är mer moderna. 

Glen Peters jämförelse visar att vi för närvarande ligger långt ifrån Parisavtalets målsättning om max 1,5 grader. Om vi fortsätter som hittills är världen är snarare på väg mot 3 grader till år 2100.

Vi hade kunnat mjukbromsa för 18 år sedan. Men det gjorde vi inte, trots att vetenskapen fanns, inklusive den tydliga bilden på hockeykurvan. 

Därför måste vi nödbromsa nu.

Karin Bojs
vetenskap@dn.se
Jokerman
Jokerman

Antal inlägg : 926
Join date : 15-08-23

Till överst på sidan Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Sv: Hockeyklubban 1999

Inlägg av Jokerman i sön 04 aug 2019, 08:39

Björn Wiman DN: Leopardi visade att oändligheten inte innefattar ­människan
Hockeyklubban 1999 B6ae0a10

Filosofen och poeten Giacomo Leopardis mest berömda dikt ”L’infinito” firar 200 år ackompanjerad av ett brutalt oväder över hans födelseplats. Det hade han själv haft lätt att förstå; en av hans grundtankar var att naturen förr eller senare kommer att krossa allt det som den skapat.

På innergården till det italienska palatset med anor från 1200-talet står en man och sopar upp glasskärvor från ett fönster som krossats i vinden. Gårdagskvällens oväder var brutalt. Tidningsrubrikerna talar om en tornado med åska, blixtar och våldsamma slagregn. Vindens raseri har slitit upp hundratals träd, byggnader har brunnit, vägar svämmat över. På stränderna har badinrättningarnas strandstolar och parasoller demolerats som efter ett bombnedslag.

Nu börjar lugnet lägga sig igen över den lilla staden Recanati i centrala Italien. Det anrika biblioteket i familjen Leopardis hem har, trots den krossade fönsterrutan, klarat ovädret utan skador. Det var här poeten och filosofen Giacomo Leopardi fick sin skolning i början på 1800-talet; det sägs att han redan som tonåring hade läst 70 procent av familjebibliotekets 20 000 volymer. I Italien är Leopardi ett monument – storskrävlaren Gabriele D’Annunzio har sagt att det finns tre riktiga poeter på italienska: Dante, Leopardi och han själv. Därefter ingenting.

I utlandet är Leopardi mindre känd, trots att hans filosofi föregriper mycket av det som man senare finner i den stora pessimistiska idétraditionen. Som poet skulle man kunna se honom som ett slags motsvarighet till Erik Johan Stagnelius: olycklig, ensam och puckelryggig, men med en tidlös klang i språket.

I år firar Leopardis mest berömda dikt ”L’infinito” 200 år. Varje italienskt barn har läst den i skolan och människor vallfärdar till kullen där den skrevs, med vidsträckt utsikt över Le Marche. I museet finns en ”selfie corner” med författarens byst, i turistshopen säljs t-shirts, paraplyer och vattenflaskor med dystra Leopardicitat (”Jag förstummas av det intet som omger mig.”). Utanför det berömda biblioteket sitter en skylt från andra världs­kriget, signerad den tyske ockupations­generalen Kesselring, om att byggnaden utgör kulturellt minnesmärke och står under tyskt beskydd.

Den typen av påbud bryr sig alltså naturen inte om. De krossade fönstren från årets oväder är inte första gången som naturens makter hotar Leopardis hem; 2016 trängde vatten från ett kraftigt skyfall in i biblioteket. Det är en ironi som poeten själv, med sin illusionsbefriade syn på människan och naturen, hade haft lätt att förstå. En av hans grundtankar var att naturen förr eller senare kommer att krossa allt det som den skapat. Världen blir till, existerar och kommer att sluta finnas av rent mekaniska orsaker. I förhållande till människan är naturen inte en grym moder, utan en likgiltig styvmoder.

I en text från 1832 talar Leopardi explicit om klimatet, på ett sätt som i dag är lätt att uppfatta som profetiskt. Med sin misantropiska grundsyn är Leopardi fast övertygad om att människans civilisation gör klimatet varmare där den rycker fram. Han polemiserar mot den äldre generationens klagan över att vädret har blivit kallare och menar att kyleffekten snarare äger rum i de åldrande människornas inre. Om deras observationer vore korrekta, noterar Leopardi, skulle Italien vara ”lika kallt som Grönland”.

Föga kunde han ana att hans sarkasmer 200 år senare skulle besannas. I veckan kulminerade en värmebölja över Grönland, med temperaturer över 20 grader och en issmältning i nivå med vad klimatforskarnas modeller visar på skulle inträffa först år 2050 med bibehållna koldioxidutsläpp. Det väldiga istäcket smälter bokstavligen bort inför våra ögon – redan i dag.

Samtidigt har det läckt uppgifter från den rapport som FN:s klimatpanel IPCC ska presentera i början av augusti om att jordens landmassa redan har värmts upp 1,41 grader sedan 1880, det vill säga nästan hela den temperaturökning som finns intecknad i Parisavtalets 1,5-gradersmål (på haven går uppvärmningen dock långsammare).

Det tål att sägas igen: klimatkrisen är inte något som kommer att förändra världen i framtiden. Världen är redan förändrad.

En av hörnpelarna i Giacomo Leopardis tänkande var fördömandet av antropocentrismen, det vill säga föreställningen att det är människan som står i centrum av världen. Han var därmed en representant för den imposanta ström av civilisationskritik som kan sammanfattas i filosofen Georg Henrik von Wrights formulering att det ur universums perspektiv vore ”en pipa snus” om människan som art skulle upphöra inom en snar framtid.

Men Leopardis kosmiska pessimism behöver inte nödvändigtvis utmynna i fatalism eller hat och förakt för människan. Tvärtom kan den bidra till att avslöja den vanmaktens optimism som präglar en värld där männi­skan tror sig kunna kontrollera och dominera allt och blundar för allt som går i fel riktning. Giacomo Leopardis mörka syn på livet på jorden blir en påminnelse om att det mest skrämmande med framtiden kanske inte är temperaturhöjningen i sig, utan vad männi­skor kommer att vara kapabla att göra mot varandra i dess spår.

Mitt i alltihop står ändå vi som ska fortsätta leva här och nu. När ovädret bedarrat och kyrkklockorna har tystnat tittar den lilla gumman i mjölkbutiken förskrämd fram bakom sin disk, där hon ser ut att ha stått sedan den tid då generalfältmarskalk Kesselring spikade upp sin skylt i familjen Leopardis hus i Recanati. Jag säger något om den skrämmande kraften i det oväder som nyss passerat, och hennes svar blir en bekräftelse på den lokala vetskapen om att den globala verkligheten är på väg att bli en annan. I hela sitt långa liv, säger hon, har hon inte upplevt något liknande.

Björn Wiman
bjorn.wiman@dn.se
Jokerman
Jokerman

Antal inlägg : 926
Join date : 15-08-23

Till överst på sidan Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Sv: Hockeyklubban 1999

Inlägg av Jokerman i sön 25 aug 2019, 14:05

Jannike Kihlberg: Därför hotas klimatet av rekordbränderna i regnskogen

(Rekordbränderna i Amazonas regnskog spär på klimatförändringen.
De flesta bränderna har upptäckts längs den jordbruksfront som äter upp regnskogen söder­ifrån. Jordbrukare skövlar regn­skogen och sätter fyr på vegetationen för att sedan plantera högt gräs som deras nötkreatur kan beta av. När regnskogen blivit betesmark brukar det bara ta några år innan marken görs om till jordbruksmark för att odla sojabönor för export till Europa och Kina. Henrik Brandão Jönsson DN 23 augusti 2019)

Tillsammans med ökad skogsskövling ökar de risken för att området ska nå en punkt där systemet kollapsar och det kan påverka hela planeten.

Det finns alla skäl att oroa sig för bränderna i Amazonas. Regnskog har en central roll i klimatförändringen och förlorad regnskog innebär en dubbelförlust för klimatet.

Skog är som ett stort lager av kol. Stående skog är under vissa förhållanden en så kallad ”kolsänka”, det vill säga den absorberar växthusgaser från andra källor, som exempelvis industriutsläpp. När träd huggs ner eller brinner upp förloras inte bara absorberingen av växthusgaser, träden orsakar dessutom utsläpp av växthusgas vilket är jämförbart med att elda fossila bränslen.  

Skövling av skog står globalt för cirka en femtedel av utsläppen av växthusgaser.

Amazonas regnskog är spridd över flera länder men mer än hälften, cirka 60 procent, ligger i Brasilien. De pågående bränderna sätter ett oroande och dystert rekord genom att vara det högsta antal som Brasiliens statliga rymdforskningsinstitut, INPE, har uppmätt sedan brandövervakningen startade för sex år sedan.

Extra oroande är att rekordbränderna följer tätt på andra negativa rekord när det gäller den brasilianska delen av regnskogen. Takten på avverkningen av regnskogen har ökat kraftigt sedan president Jair Bolsonaro tillträdde.

Enligt INPE var avskogningen i Amazonas under juli i år den mest omfattande som hittills har skett under en månad sedan övervakningen av avskogningen startade för fyra år sedan. Under juli månad försvann en yta motsvarande 1,5 fotbollsplaner av Amazonas regnskog – varje minut. Hisnande siffror som visar på en utveckling som i rekordfart rör sig i direkt motsatt håll till vad vetenskapen säger krävs för att klimatförändringen ska bromsas.

Forskarna varnar för att skogsskövlingen ska leda till att Amazonas passerar en ”tipping point”, en punkt där förändringen har gått så långt att det inte längre går att återgå till det tidigare tillståndet. Förändringen blir permanent. För Amazonas handlar det om risken för att regnskogen blir savann och kapaciteten att fånga in koldioxid minskar kraftigt vilket får konsekvenser för hela planeten.

Philip Fearnside, professor vid Brasiliens institut för Amazonasforskning, varnade i den brittiska tidningen The Guardian när avverkningsrekordet för juli blev känt:

”Amazonas är nära ett antal ’tipping points’. Vi vet inte exakt var de är men de är mycket nära. Det innebär att vi måste agera snabbt. Tyvärr sker inte det. Det finns människor som till och med förnekar att vi har ett problem”, sa han.

Brasiliens president Jair Bolsonaro inte bara förnekar problemet, han vill gömma undan fakta. För några veckor sedan sparkade han chefen för INPE, Ricardo Galvão, för att denne stod upp för institutets statistik, som visade att skogsskövlingen i juni var närmare 88 procent högre än under samma månad förra året. Bolsonaro kal­lade uppgifterna för lögner och sa att de skulle skada handelsförhandlingar.

Enligt alla scenarier för klimat­förändringen och hur målen från Parisavtalet ska nås räknar experterna med kolsänkor eller någon annan form av infångning av koldioxid. De är nödvändiga för att världen ska klara av att hejda den globala uppvärmningen.

Den enklaste och mest beprövade metoden är beskogning, att plantera mer träd. Hur stora utsläpp de pågående bränderna och rekordskövlingarna orsakar finns det inga beräkningar på. Men klart är att bara det faktum att träd och växter försvinner är en utveckling i fel riktning som kommer att göra klimatmålen svårare att nå.

I sociala medier har Amazonas bränder på kort tid fått stor uppmärksamhet, spektakulära bilder delas under en rad olika hashtaggar. En av dem som har fått mest uppmärksamhet är #Prayfor­Amazonia.

Det ligger stor symbolik i att vända sig till högre makter för att påverka de världsliga makterna. För när en president som Jair Bolsonaro sitter på makten över ett område som kan påverka hela planetens klimat finns all anledning att vara orolig över det som sker i Amazonas.

Jannike Kihlberg
jannike.kihlberg@dn.se
Jokerman
Jokerman

Antal inlägg : 926
Join date : 15-08-23

Till överst på sidan Gå ner

Till överst på sidan


 
Behörigheter i detta forum:
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet