Hockeyklubban 1999

Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Hockeyklubban 1999

Inlägg av Jokerman i sön 24 mar 2019, 09:16

Hockeyklubban 1999 Ae895b10

Karin Bojs DN: 
När hockeyklubban slog till med kraft

Bilden på hockeyklubban öppnade ögonen på många. Den var tydlig, och en bild säger mer än tusen ord. Just därför blev motståndet så hårt.

Vi kan sätta datum till 23 april 1998. Då publicerade Michael Mann, Raymond Bradley och Malcolm Hughes en artikel i Nature, med en rekonstruktion av klimatet på norra halvklotet de senaste 600 åren.

Eller så kan vi ta 15 mars 1999. Då publicerade samma författare en utvidgad version i tidskriften Geophysical Research Letters, med klimatet på norra halvklotet de senaste 1 000 åren.

Men alla läser inte Nature och Geophysical Research Letters. Därför vill jag sätta datum till 22 januari år 2001. Då presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin sammanställning: ”TAR climate change : The scientific basis.” 

Före detta datum var det rimligt att säga ”jag visste inte”. Historiens dom kommer att bli hård över alla som framhärdade i motstånd efter januari 2001.

Rapporten var den tredje stora sammanställningen från IPCC (som startades 13 år tidigare av bland andra den svenske meteorologen Bert Bolin). År 2001 slog klimatpanelen för första gången fast att världen faktiskt blir varmare, och att det till stor del beror på människans utsläpp av växthusgaser.

Rapporten fick ett genomslag i världen som de två tidigare IPCC-rapporterna inte hade fått – tack vare en bild som fanns med i sammanfattningen. Nämligen Manns, Bradleys och Hughes graf från 1999. Hockeyklubban. Mätdata från årsringar av träd, koraller och historiska källor och för det senaste århundradet från termometrar. Ett barn kan se hur kurvan plötsligt vänder stuprätt uppför. Precis som bladet på en hockeyklubba. 

Tydligare kan klimatförändringen inte illustreras.

Både bilden och de tre upphovsmännen personligen utsattes för ett drev som saknar motstycke i vetenskapshistorien. 

Givetvis finns detaljer som var befogade att ifrågasätta, såsom en del felaktigheter i källmaterialet som senare korrigerades av författarna. Men i stora drag står sig hockeyklubban alldeles utmärkt, rent vetenskapligt. Slutsatserna har förstärkts och bilden är till och med mer alarmerande i dag, när vi ligger på drygt 1 grads global ökning sedan 1800-talet, jämfört med de 0,6 grader som den första hockeyklubban visade. 

Den som gör en snabb googling på internet kan dock få ett annat intryck. På nätet får kampanjmakare fortfarande breda ut sig med felaktiga fakta.

Om världen hade lyssnat mer på IPCC och forskare som Michael Mann redan 2001, och mindre på desinformatörerna, skulle utmaningen för vår tids unga ha varit väldigt mycket mindre.

I IPCC:s rapport från 2001 fanns också ett antal scenarier om vilken utveckling som då kunde väntas för det kommande seklet. Det mest optimistiska scenariot kallades för B1 och innebär att uppvärmningen stannar på ungefär 2 grader till år 2100. Andra scenarier pekade mot 3 eller 4 grader som mest troligt utfall.

I veckan presenterade Glen Peters vid institutet Cicero i Norge en jämförelse av hur verklighetens utsläpp står sig jämfört med IPCC:s scenarier, både de från 2001 och de som är mer moderna. 

Glen Peters jämförelse visar att vi för närvarande ligger långt ifrån Parisavtalets målsättning om max 1,5 grader. Om vi fortsätter som hittills är världen är snarare på väg mot 3 grader till år 2100.

Vi hade kunnat mjukbromsa för 18 år sedan. Men det gjorde vi inte, trots att vetenskapen fanns, inklusive den tydliga bilden på hockeykurvan. 

Därför måste vi nödbromsa nu.

Karin Bojs
vetenskap@dn.se
Jokerman
Jokerman

Antal inlägg : 1392
Join date : 15-08-23

Till överst på sidan Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Sv: Hockeyklubban 1999

Inlägg av Jokerman i sön 04 aug 2019, 08:39

Björn Wiman DN: Leopardi visade att oändligheten inte innefattar ­människan
Hockeyklubban 1999 B6ae0a10

Filosofen och poeten Giacomo Leopardis mest berömda dikt ”L’infinito” firar 200 år ackompanjerad av ett brutalt oväder över hans födelseplats. Det hade han själv haft lätt att förstå; en av hans grundtankar var att naturen förr eller senare kommer att krossa allt det som den skapat.

På innergården till det italienska palatset med anor från 1200-talet står en man och sopar upp glasskärvor från ett fönster som krossats i vinden. Gårdagskvällens oväder var brutalt. Tidningsrubrikerna talar om en tornado med åska, blixtar och våldsamma slagregn. Vindens raseri har slitit upp hundratals träd, byggnader har brunnit, vägar svämmat över. På stränderna har badinrättningarnas strandstolar och parasoller demolerats som efter ett bombnedslag.

Nu börjar lugnet lägga sig igen över den lilla staden Recanati i centrala Italien. Det anrika biblioteket i familjen Leopardis hem har, trots den krossade fönsterrutan, klarat ovädret utan skador. Det var här poeten och filosofen Giacomo Leopardi fick sin skolning i början på 1800-talet; det sägs att han redan som tonåring hade läst 70 procent av familjebibliotekets 20 000 volymer. I Italien är Leopardi ett monument – storskrävlaren Gabriele D’Annunzio har sagt att det finns tre riktiga poeter på italienska: Dante, Leopardi och han själv. Därefter ingenting.

I utlandet är Leopardi mindre känd, trots att hans filosofi föregriper mycket av det som man senare finner i den stora pessimistiska idétraditionen. Som poet skulle man kunna se honom som ett slags motsvarighet till Erik Johan Stagnelius: olycklig, ensam och puckelryggig, men med en tidlös klang i språket.

I år firar Leopardis mest berömda dikt ”L’infinito” 200 år. Varje italienskt barn har läst den i skolan och människor vallfärdar till kullen där den skrevs, med vidsträckt utsikt över Le Marche. I museet finns en ”selfie corner” med författarens byst, i turistshopen säljs t-shirts, paraplyer och vattenflaskor med dystra Leopardicitat (”Jag förstummas av det intet som omger mig.”). Utanför det berömda biblioteket sitter en skylt från andra världs­kriget, signerad den tyske ockupations­generalen Kesselring, om att byggnaden utgör kulturellt minnesmärke och står under tyskt beskydd.

Den typen av påbud bryr sig alltså naturen inte om. De krossade fönstren från årets oväder är inte första gången som naturens makter hotar Leopardis hem; 2016 trängde vatten från ett kraftigt skyfall in i biblioteket. Det är en ironi som poeten själv, med sin illusionsbefriade syn på människan och naturen, hade haft lätt att förstå. En av hans grundtankar var att naturen förr eller senare kommer att krossa allt det som den skapat. Världen blir till, existerar och kommer att sluta finnas av rent mekaniska orsaker. I förhållande till människan är naturen inte en grym moder, utan en likgiltig styvmoder.

I en text från 1832 talar Leopardi explicit om klimatet, på ett sätt som i dag är lätt att uppfatta som profetiskt. Med sin misantropiska grundsyn är Leopardi fast övertygad om att människans civilisation gör klimatet varmare där den rycker fram. Han polemiserar mot den äldre generationens klagan över att vädret har blivit kallare och menar att kyleffekten snarare äger rum i de åldrande människornas inre. Om deras observationer vore korrekta, noterar Leopardi, skulle Italien vara ”lika kallt som Grönland”.

Föga kunde han ana att hans sarkasmer 200 år senare skulle besannas. I veckan kulminerade en värmebölja över Grönland, med temperaturer över 20 grader och en issmältning i nivå med vad klimatforskarnas modeller visar på skulle inträffa först år 2050 med bibehållna koldioxidutsläpp. Det väldiga istäcket smälter bokstavligen bort inför våra ögon – redan i dag.

Samtidigt har det läckt uppgifter från den rapport som FN:s klimatpanel IPCC ska presentera i början av augusti om att jordens landmassa redan har värmts upp 1,41 grader sedan 1880, det vill säga nästan hela den temperaturökning som finns intecknad i Parisavtalets 1,5-gradersmål (på haven går uppvärmningen dock långsammare).

Det tål att sägas igen: klimatkrisen är inte något som kommer att förändra världen i framtiden. Världen är redan förändrad.

En av hörnpelarna i Giacomo Leopardis tänkande var fördömandet av antropocentrismen, det vill säga föreställningen att det är människan som står i centrum av världen. Han var därmed en representant för den imposanta ström av civilisationskritik som kan sammanfattas i filosofen Georg Henrik von Wrights formulering att det ur universums perspektiv vore ”en pipa snus” om människan som art skulle upphöra inom en snar framtid.

Men Leopardis kosmiska pessimism behöver inte nödvändigtvis utmynna i fatalism eller hat och förakt för människan. Tvärtom kan den bidra till att avslöja den vanmaktens optimism som präglar en värld där männi­skan tror sig kunna kontrollera och dominera allt och blundar för allt som går i fel riktning. Giacomo Leopardis mörka syn på livet på jorden blir en påminnelse om att det mest skrämmande med framtiden kanske inte är temperaturhöjningen i sig, utan vad männi­skor kommer att vara kapabla att göra mot varandra i dess spår.

Mitt i alltihop står ändå vi som ska fortsätta leva här och nu. När ovädret bedarrat och kyrkklockorna har tystnat tittar den lilla gumman i mjölkbutiken förskrämd fram bakom sin disk, där hon ser ut att ha stått sedan den tid då generalfältmarskalk Kesselring spikade upp sin skylt i familjen Leopardis hus i Recanati. Jag säger något om den skrämmande kraften i det oväder som nyss passerat, och hennes svar blir en bekräftelse på den lokala vetskapen om att den globala verkligheten är på väg att bli en annan. I hela sitt långa liv, säger hon, har hon inte upplevt något liknande.

Björn Wiman
bjorn.wiman@dn.se
Jokerman
Jokerman

Antal inlägg : 1392
Join date : 15-08-23

Till överst på sidan Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Sv: Hockeyklubban 1999

Inlägg av Jokerman i sön 25 aug 2019, 14:05

Jannike Kihlberg: Därför hotas klimatet av rekordbränderna i regnskogen

(Rekordbränderna i Amazonas regnskog spär på klimatförändringen.
De flesta bränderna har upptäckts längs den jordbruksfront som äter upp regnskogen söder­ifrån. Jordbrukare skövlar regn­skogen och sätter fyr på vegetationen för att sedan plantera högt gräs som deras nötkreatur kan beta av. När regnskogen blivit betesmark brukar det bara ta några år innan marken görs om till jordbruksmark för att odla sojabönor för export till Europa och Kina. Henrik Brandão Jönsson DN 23 augusti 2019)

Tillsammans med ökad skogsskövling ökar de risken för att området ska nå en punkt där systemet kollapsar och det kan påverka hela planeten.

Det finns alla skäl att oroa sig för bränderna i Amazonas. Regnskog har en central roll i klimatförändringen och förlorad regnskog innebär en dubbelförlust för klimatet.

Skog är som ett stort lager av kol. Stående skog är under vissa förhållanden en så kallad ”kolsänka”, det vill säga den absorberar växthusgaser från andra källor, som exempelvis industriutsläpp. När träd huggs ner eller brinner upp förloras inte bara absorberingen av växthusgaser, träden orsakar dessutom utsläpp av växthusgas vilket är jämförbart med att elda fossila bränslen.  

Skövling av skog står globalt för cirka en femtedel av utsläppen av växthusgaser.

Amazonas regnskog är spridd över flera länder men mer än hälften, cirka 60 procent, ligger i Brasilien. De pågående bränderna sätter ett oroande och dystert rekord genom att vara det högsta antal som Brasiliens statliga rymdforskningsinstitut, INPE, har uppmätt sedan brandövervakningen startade för sex år sedan.

Extra oroande är att rekordbränderna följer tätt på andra negativa rekord när det gäller den brasilianska delen av regnskogen. Takten på avverkningen av regnskogen har ökat kraftigt sedan president Jair Bolsonaro tillträdde.

Enligt INPE var avskogningen i Amazonas under juli i år den mest omfattande som hittills har skett under en månad sedan övervakningen av avskogningen startade för fyra år sedan. Under juli månad försvann en yta motsvarande 1,5 fotbollsplaner av Amazonas regnskog – varje minut. Hisnande siffror som visar på en utveckling som i rekordfart rör sig i direkt motsatt håll till vad vetenskapen säger krävs för att klimatförändringen ska bromsas.

Forskarna varnar för att skogsskövlingen ska leda till att Amazonas passerar en ”tipping point”, en punkt där förändringen har gått så långt att det inte längre går att återgå till det tidigare tillståndet. Förändringen blir permanent. För Amazonas handlar det om risken för att regnskogen blir savann och kapaciteten att fånga in koldioxid minskar kraftigt vilket får konsekvenser för hela planeten.

Philip Fearnside, professor vid Brasiliens institut för Amazonasforskning, varnade i den brittiska tidningen The Guardian när avverkningsrekordet för juli blev känt:

”Amazonas är nära ett antal ’tipping points’. Vi vet inte exakt var de är men de är mycket nära. Det innebär att vi måste agera snabbt. Tyvärr sker inte det. Det finns människor som till och med förnekar att vi har ett problem”, sa han.

Brasiliens president Jair Bolsonaro inte bara förnekar problemet, han vill gömma undan fakta. För några veckor sedan sparkade han chefen för INPE, Ricardo Galvão, för att denne stod upp för institutets statistik, som visade att skogsskövlingen i juni var närmare 88 procent högre än under samma månad förra året. Bolsonaro kal­lade uppgifterna för lögner och sa att de skulle skada handelsförhandlingar.

Enligt alla scenarier för klimat­förändringen och hur målen från Parisavtalet ska nås räknar experterna med kolsänkor eller någon annan form av infångning av koldioxid. De är nödvändiga för att världen ska klara av att hejda den globala uppvärmningen.

Den enklaste och mest beprövade metoden är beskogning, att plantera mer träd. Hur stora utsläpp de pågående bränderna och rekordskövlingarna orsakar finns det inga beräkningar på. Men klart är att bara det faktum att träd och växter försvinner är en utveckling i fel riktning som kommer att göra klimatmålen svårare att nå.

I sociala medier har Amazonas bränder på kort tid fått stor uppmärksamhet, spektakulära bilder delas under en rad olika hashtaggar. En av dem som har fått mest uppmärksamhet är #Prayfor­Amazonia.

Det ligger stor symbolik i att vända sig till högre makter för att påverka de världsliga makterna. För när en president som Jair Bolsonaro sitter på makten över ett område som kan påverka hela planetens klimat finns all anledning att vara orolig över det som sker i Amazonas.

Jannike Kihlberg
jannike.kihlberg@dn.se
Jokerman
Jokerman

Antal inlägg : 1392
Join date : 15-08-23

Till överst på sidan Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Sv: Hockeyklubban 1999

Inlägg av Jokerman i fre 10 jan 2020, 14:09

Hockeyklubban 1999 14fef910
Bild: DELWP/TT | Det är 2020, Australien brinner och Simon Olofsson uppmanar till att göra så lite som möjligt.

KRÖNIKA

Det nya året är här, och likt Kafkas karaktär Gregor Samsa finner jag mig själv förvandlad till insekt. Jag gillar inte nyår, och jag slår vad om att förvandlingen av Kafkas tragiske doldismartyr inträffade på nyårsafton. I egenskap av världens bästa novell har "Förvandlingen" dessutom gett oss en av världslitteraturens mest klarsynta insikter: Det är svårt att sova när man tvingas ligga på rygg.

Om jag tycker att nyåret är illa tycker nog Australiens djur att jag bör tagga ner och chilla i den modesta vintervärme som vi tillskriver januari månads genomsnittliga 0,85 plusgrader. David Wallace-Wells håller nog med. Denne skrev nyligen en text som publicerades i DN där han oroas över bristen på empati för klimatkrisens avlägsna offer. Det kan väl hypotetiskt ligga något i detta, men jag kan inte låta bli att bli skeptisk. Inte nog med att hundratals miljoner kronor samlats in till hjälp med bekämpning av bränderna. Frågan kvarstår också vem som är hjälpt av empatin.

Begreppet "compassion fatigue" (ungefär "medkänsletrötthet") beskriver ett tillstånd av avmattad förmåga till medkänsla med andra människor. I en ständig ström av exponerat elände, hunger, klimatkatastrofer och krig riskerar vår förmåga till empati med offren att avtrubbas. Att döma av debatten kring flyktingar, tiggare och bemötandet av kriminella är begreppet onekligen relevant. Varför skulle klimatförändringarnas offer vara annorlunda? Och vidare, vad har empatin för betydelse?

Empati är överskattat i bemärkelsen krishantering. Förmågan till identifiering med andra människor är förvisso en fördel när det kommer till kollektivt samhällsbygge. Den är också grundbulten i alla mänskliga relationer. Däremot leder den ofta vilse när det kommer till att lösa tekniska problem. Empatin och ångesten som enormt många människor känner inför klimatet och dess offer skapar mer problem än det löser. Det är nämligen goda intentioner, handling, applicerad vetenskap och viljan till förbättring som skapat den här röran från början. Som filosofen Pascal skrev för 370 år sedan: "Alla människans problem härstammar från hennes oförmåga att sitta still i ett rum". Ack så rätt han hade.

Det finns en hysteri kring klimatet just nu där många känner att vi måste skrida till omedelbar handling; att vi med de goda avsikterna som förevändning och empatin som alibi till varje pris måste göra något och att vi måste göra det nu. Detta är fel. Som den gamle marxisten Slavoj Zizek skriver: "Det finns situationer där det enda verkligt praktiska att göra är att motstå impulsen att handla och istället avvakta i tålmodig, kritisk analys". Aldrig har detta varit så sant som i bemärkelsen klimatfrågan.

Och detta är just vad vi bör göra, och det enda vi kan göra för att skapa skillnad. Då menar jag inte att vi ska fortsätta som vanligt. Jag menar att vi ska stanna upp och sitta ner. Avboka semesterresan, parkera bilen, dra ner konsumtionen till ett minimum, ät mindre, drick mindre. Läs en bok eller lägg er och sov. Gjorde vi detta skulle de individuella klimatavtrycken minska, och vi skulle hinna tänka. För hur fan ska vi lösa detta riktigt? Går det ens att lösa? Frågan är bortom komplex, och klimatet är inget vi fixar genom att hysteriskt boka en resa till Australien för volontärarbete.

Därför uppmanar jag alla att chilla i de genomsnittliga 0,85 plusgrader som januari 2020 erbjuder i norr. Sätt empatin på kylning, den hjälper ingen. Det är inte läge för hysteri.

Hockeyklubban 1999 4c879110
Bild: Jens Ökvist | Simon Olofsson krönikör Piteå-Tidningen.
Jokerman
Jokerman

Antal inlägg : 1392
Join date : 15-08-23

Till överst på sidan Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Sv: Hockeyklubban 1999

Inlägg av Björnpappa i fre 10 jan 2020, 16:46

Ta bort den här tråden. Vi borde få vara fri från alarmister åtminstone i ett hockeyforum.

Jag ids inte argumentera mot hockeyklubbans legimitet men många forskare ifrågasätter Manns teorier. Men det kan vi ta i ett annat forum.

Björnpappa

Antal inlägg : 12
Join date : 18-01-20

Till överst på sidan Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Sv: Hockeyklubban 1999

Inlägg av Jokerman i sön 12 jan 2020, 11:03

Coffee Nu har kommunen spolat upp en isbana för våra knattar och andra ute på Hällbacken. Bra

Idag erbjuder Luleå Kommun 40 st kombinerade boll- och isplaner där man kan utöva spontanidrott året runt. Det skulle vara intressant att få veta hur många planer vi har totalt i länet. Säkert många.


Senast ändrad av Jokerman den sön 12 jan 2020, 11:12, ändrad totalt 1 gång
Jokerman
Jokerman

Antal inlägg : 1392
Join date : 15-08-23

Till överst på sidan Gå ner

Hockeyklubban 1999 Empty Sv: Hockeyklubban 1999

Inlägg av Jokerman i sön 12 jan 2020, 11:04

Björn Wiman: Hans lögner ­eldar under klimat­katastrofen i Australien

DN SÖNDAG 12 JANUARI 2020

Det bistra budskapet framfördes via ombud: ”Låt det inte råda något tvivel om att den tragedi som utspelar sig i Australien har sin grund i klimat­förändringarna. Vi måste agera i enlighet med vetenskapen, ställa om den globala arbetskraften till förnybar energi och respektera vår planet som den unika och underbara plats den är. På så sätt har vi alla en framtid.”

Orden kom från skådespelaren Russell Crowe – men det var hans kollega Jennifer Aniston som uttalade dem, när hon i hans ställe tackade för Golden globe-utmärkelsen i Los Angeles förra helgen. Själv var Crowe kvar hemma i Australien för att ta hand om sin egendom, som eldhärjats svårt av de ­bränder som rasar på kontinenten sedan några månader. I Crowes hemstat New South Wales har en av bokhandlarna satt upp en skylt vid ingången: ”Postapokalyptisk fiktion har flyttat till hyllan för aktuella samhällsfrågor.” Ytor stora som Sydkorea har brunnit ner, 2 300 hem har förstörts och så mycket som en miljard djur beräknas ha dött i bränderna.

Det finns en dold twist i Russell Crowes ut­talande på Golden globe-galan. Han prisades för sin roll i den ­verklighetsbaserade tv-serien ”The loudest voice”, där han gestaltade Roger Ailes, mannen som skapade den konservativa amerikanska tv-kanalen Fox News. Den har med sin starkt tendentiösa nyhetsförmedling blivit en av den organiserade klimat­förnekelsens starkaste knutpunkter.

Fox News ägs och startades av den australiske mediemogulen Rupert Murdoch, som också figurerar i ”The loudest voice”. Men Murdochs imperium anses också stå som förlaga till tv-serien ”Succession”, som även den prisades på Golden globe-galan. Om den Murdochliknande mediemagnaten i serien sägs vid ett tillfälle: ”Han kan mycket väl vara den enskilda person som är mest ansvarig för denna planets död. Räknat i det antal människoliv som kommer att gå förlorade till följd av hans fnaskande för klimatförnekarna kan man med fog hävda att han är värre än Hitler.”

Så långt fantasin. I verkligheten skrev den amerikanske klimatforskaren Michael E Mann i veckan: ”Om det finns en större skurk på denna jord än Rupert Murdoch skulle jag bra gärna vilja veta vem det är.” Mann syftade bland annat på det faktum att Murdoch genom sitt bolag News Corp även äger en stor del av Australiens mediemarknad, där hans tidningar och tv-kanaler pumpar ut falska nyheter med klimatförnekande budskap. Syftet är att skydda landets konservativa regering och undergräva sambandet mellan klimatförändringarna och de allt längre och allvarligare säsongerna för vildmarksbränder, som den pågående katastrofen är ett exempel på. En av Rupert Murdochs chefer på News Corp kallade i ett läckt mejl nyligen denna desinformativa nyhetsförmedling för ”farlig” och ”oansvarig”.

Bland annat har kolumnister och ledarsidor i Murdochs tidningar systematiskt försvarat Australiens klimatskeptiska premiärminister Scott Morrison och hånat dem som kritiserat honom. Den senaste veckan har man bland annat spridit den falska och helt felaktiga nyheten att det skulle vara uppåt 200 pyromaner som ligger bakom bränderna i Australien. Via botar och trollkonton på sociala medier har denna och liknande lögner blivit del i en desinformationskampanj, som fått stor spridning bland annat via den amerikanske presidentens son Donald Trump Jr. För allt detta – och mycket annat som har gått snett i den globala utvecklingen – har Rupert Murdoch ett ansvar.

Men saken är dessvärre mer komplicerad än så. Den verkligt svåra frågan är förstås vilka som är de egentliga pyromanerna. Australien kallas ofta för kanariefågeln i gruvan när det gäller klimatförändringarna – det är därifrån de första varslen kommer som förr eller senare kan komma att drabba oss alla. Stora barriärrevet, världens största system av korallrev, är i stort sett redan förlorat och den enorma för­ödelsen efter de senaste månadernas vildmarksbränder är bara en försmak av kommande klimatbaserade kriser. Det vi ser i Australien är hur framtiden spelas upp i realtid.

Ingen annanstans på jorden hörs därför dissonansen mellan verklighet och politik heller tydligare än i Australien. Nationen är världens största kolexportör och ett av de länder som har gjort mest för att sinka och obstruera de internationella klimatförhandlingarna, bland annat senast under FN:s klimattoppmöte i Madrid. Australien släpar inte bara fötterna efter sig – landet sätter effektivt klackarna i marken.

”Den största tragedin i dag är den uteblivna insikten om tragedin”, skrev den australiske etikprofessorn Clive Hamilton i sin bok ”Den trotsiga jorden” som kom för några år sedan. Det är inte mindre sant i dag. De flesta väljer alltjämt att vifta bort klimatforskarnas varningar som störande irritationsmoment. Det må ha varit fossilföretagen som uppfann klimatförnekarnas desinformation och mediemoguler som Rupert Murdoch som kolporterade dem, men det finns inget som har tvingat oss medborgare att acceptera lögnerna. ”Tvivlets frön har såtts i bördig jord”, skriver Clive Hamilton.

Men bränderna blir svåra att vifta bort i längden. Australiens premiärminister Scott Morrison blev vald tack vare fossilindustrins pengar och Murdochmediernas stöd, men han kan också bli den första politiska ledare som faller på klimatfrågan. Han lär i så fall inte bli den sista. Situationen påminner, som flera har påpekat, om läget i Sovjetunionen i samband med kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl, då de styrande avslöjades i sin ömkliga maktlöshet, lögnerna blev ohållbara och verkligheten kom ikapp inte bara dem utan också hela omvärlden.

Man hör ibland uppfattningen att Australien får skylla sig självt efter sin dödsföraktande klimatpolitik. Men det är fler än fossilbaroner och mediemoguler som har tänt den nya världsbranden – och ännu fler som kommer att få lida av dess effekter. I dag är vi alla australier.

Björn Wiman
bjorn.wiman@dn.se

Jokerman
Jokerman

Antal inlägg : 1392
Join date : 15-08-23

Till överst på sidan Gå ner

Till överst på sidan


 
Behörigheter i detta forum:
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet